Höstförkylningen och depressionen som numera infaller varje höst kom ovanligt tidigt i år. Fast jag har varken tid eller lust att vara sjuk just nu.

Jaha, luftrörsinfektion var det.

Att ta blodprov hos läkaren när man är sjuk, och sedan invänta passande medicinering är som ett snurr på lyckohjulet med vinst varje gång.

Den här gången vann jag en 10-dagars pencillinkur men slapp sjukskrivning.

Uppmärksamme läsare har noterat att bloggen har drivit mot en mer bitter bana senaste tiden.

Det är inget konstigt med det. Det är bara så det känns just nu. Lite tråkigare. Lite jobbigare. Lite mer behov av mänsklig värme.

Fast jag tror det går över. Så fort jag knaprat färdigt på antibiotikatabletterna så ska jag se till att ha roligare och skaffa nya utmaningar.

Nu är jag förbannat trött och behöver sova.

I nästa inlägg kanske jag berättar om mitt nya jobb eller mina nya möbler i lägenheten.

Eller så klagar jag lite mer.

Vi får se. God natt.